18/8 FREDAG - (dag 7) Rinim sameviste till Sitojaurestugorna 17 km med båt, och sedan Kungsleden till plattån ovanför Saltoluokta. 19,0 km

unnel vaknade först, klockan 5, och gick upp. Vi andra låg kvar till 5.30. Morgonbestyren inklusive begränsad frukost (kaffe och choklad) gick fort. Vi rev tälten och gick ner till samevistet. Vi tittade lite efter fågel nere vid stranden, medan vi väntade på samen som skulle köra oss. Vi såg bland annat Skärsnäppa.


När klockan passerat 7.30 gick jag upp mot husen för att titta efter folk. Jag blev utskälld av en hund. Hundens husse tittade ut och ropade att han var på väg. Efter en liten stund kom han ner till stranden. Han och hans familj skulle snart flytta därifrån så vi hjälpte till att dra upp en av deras båtar på land.

Nu lastade vi oss ombord i båten. "Håll i er ordentligt i början för jag svänger kraftigt, de e grunt här". Mycket riktigt, på sjön var det utstakat som en slalombana. En led att köra med båten i. En av svängarna blev för mycket för Lena som tog ett krampaktigt tag i relingen och sa "iiiiiiiiiii" för andra gången på vandringen. När vi kommit ut en bit på sjön gick det rakare.

Nedanför AlepValak stannade vi till medan han vittjade sina nät. Mest Röding, en Laxöring och en Lake fick han. Det är en fiskrik sjö, sa han, mycke alger. Laken bröt han nacken av och slängde tillbaka i sjön. "Den fulingen äter fisk, den får Havsörnen ta" sa han. Vi fortsatte fram mot Sitojaurestugorna. Nästan framme åkte vi genom en utstakad led förbi en massa stenar. där fanns det gott om fågel, Rödbena och Drillsnäppa bland annat.

Framme vid stugorna klev vi iland, betalade och tackade för oss. vi bestämde oss för att gå en bit från stugorna innan vi åt resten av vår frukost.

En ful skylt som satt på en metallstolpe talade om för oss att det var 20 km till Saltoluokta. Vi startade vår vandring på traktorspåret som kallas för kungsleden. Vi gick c:a en och en halv kilometer innan vi stannade för frukost vid en bäck. Här blev vi överfallna av dagens stora plåga, knott. Petter och jag var värst ansatta. Enda sättet att värja sig var att hålla sig i rörelse.

Dagen i övrigt var ganska händelselös. Vi gick och gick och gick. Ibland blev det avbrott i tristessen av att vi tittade efter någon fågel. Vi tror att vi såg en Pilgrimsfalk flyga förbi vid ett tillfälle.

Vid en ravin intill Autsutjåkkå åt vi lunch, makaronisoppa. Gunnel och AnnaLena som klarade av knotten bäst fick laga maten, medan vi andra försökte springa ifrån dom små monstren.

Efter maten fortsatte vi. Vi passerade Autsutjvagge rastskydd. En skylt visade att vi tillryggalagt 11 km. Raskt marscherat. Under dagen hade vi fått några små regnskurar på oss. Men nu när vi närmade oss platsen där vi tänkt slå läger, tornade ett ordentligt oväder upp sig mellan Rasek och LulepKierkau. Snart var det över oss. I regnet letade vi efter någon bäck att slå läger vid, i närheten av Käinutålke,en liten höjd ett par km från Saltoluokta fjällstation.

Alla bäckfåror var torra, så vi fortsatte en bit längre ner, på andra sidan leden. Där hittade vi en bäck. Det hade slutat regna nu så det gick lättare att slå läger.

Eftersom det var sista kvällen i det fria höll vi en festmåltid. Vi lagade till en Pastarätt med makaroner, broccoli, kött och massor av ost. Den blev mycket god. Till efterrätt lyxade vi med Chokladpudding ! Efter maten kröp vi in i tältet och spelade Yatzy tills det var dags att sova.


Lördag 19/8 (dag 8)