SÖNDAG 2001-09-02 (dag 2)
ag
vaknade kl. 7. Det hade regnat till och från
hela natten så tältet var blött. Jag klev upp och
började laga frukost. Då upptäckte jag att
"tamojen" till mitt nyinköpta Mini-Trangia" inte var
att lita på. Den tappade taget om grytan så jag
höll på att bli utan frukost, en del gröt hamnade på
backen.
Efter frukosten torkade jag av tältet med en trasa, ett sånt
där "fusksämskskinn", så att jag skulle slippa bära på allt
för mycket vatten. Sedan packade jag ihop tältet och
resten av packningen och kom iväg strax före 9. Den här
delen av leden var bättre spångad och snabbare att gå.
Jag hade inte gått långt innan jag stötte på min första
lämmel. Den skrämde haft ihjäl mig när jag skrämde upp
den och den skrek till framför fötterna på mig och
tjattrande sprang och gömde sig. Den första, ja, men inte
den sista. Det fanns lämmel överallt och det var lämmelspillning över hela stigen.
Jag mötte några på vägen, först ett äldre par på väg ut från Padjelanta och sedan ett ungt par som var
ute på fisketur och sist ett äldre par som var på väg tillbaka efter en tur in till Kisurisstugorna. Det
småregnade till och från under hela förmiddan. Efter c:a 5 km. kom jag fram till bron före
Kisurisstugorna där tre Nationalparker, Stora Sjöfallets, Padjelantas och Sareks nationalparker möts.
Alldeles intill bron finns 3 informationstavlor uppställda, en för varje park. Där stannade jag en stund
och pratade med ett tyskt par som var på väg ut från Padjelanta, de sista människor jag mötte den
dan.
Nu var det dags att lämna den märkta leden och gå in i SAREK. Jag följde jåkken mot sydost för att
leta reda på bron in i Sarek. Jag gick och gick men hittade inte någon bro. Jag vände efter en och en
halv kilometer och gick ner till jåkken och följde den tillbaka nedströms, bökande mig fram i täta
videsnår, så att det inte skulle gå att missa bron. Tillslut var jag nästan tillbaka till utgångspunkten och
tittade irriterat på kartan än en gång och försökte se vad det var för flodfåra som jag såg åt väster. Nu
upptäckte jag mitt misstag. Bron jag letat efter låg på Padjelantaleden och jag skulle inte alls över den.
Jåkken jag följt var den jag skulle följa, Sjnjoftjåkkå. Ja det var bara att börja gå igen. Stigen förde rakt
mot Niak. Första delen var lättgången, en fin plattå. I kanten ner mot jåkken såg jag några Talltitor.
Senare när jag närmade mig Kisuris, fjället jag gick parallellt med, blev det en hel del surdrag, vide
och bäckraviner att passera. I en av ravinerna skrämde jag upp en 8 - 9 Dalripor som flaxade iväg och
i en liten dunge fjällbjörk såg jag några Gråsiskor. Efter att jag kommit in i Sarek hade regnet i stort
sett upphört, bara några droppar då och då. Däremot hade det blåst upp ganska ordentligt, en rejäl
motvind som rev och slet i kläderna.
Jag såg några renar då och då. Vid tvåtiden tog jag lunch, soppa och macka, som jag tillagade på en
liten matlagningseld av material som jag plockat på mig under vägen. Sedan satt jag förnyad fart,
uppiggad av maten. Vartefter dagen gick närmade jag mig Akkamassivet igen och började hålla utsikt
efter Kisoriskåtan som ska ligga här. Till sist hittade jag den, en förfallen kåta som dock går att gå in i.
Jag gick in och ställde av mig ryggsäcken och satte mig på en bänk, antagligen en bit av den gamla
dörren, och vilade mig från vinden. Medan jag satt där kollade jag på kartan hur långt jag hade gått,
15 km hittills, inte illa för att vara andra dan. Klockan hade nu blivit 17 och det kändes i axlar och knän
att det var dags att slå läger. Det såg lite blött ut runt kåtan så jag bestämde mig för att gå vidare en
bit till. Efter c:a en kilometer till hittade jag en lämplig jåkk med torr mark intill och i någorlunda lä.
Jag slog upp tältet och fixade middag, Tortelini med tomatsås. Det hade blivit bra mycket kallare
under dan så maten lagades och åts i tältet. Efter maten strosade jag omkring lite och ledade upp min
brutna kropp. Nära tältet hittade jag en torr sluttning i lä där det gick bra att sitta. Jag satt där en bra
stund och njöt av naturen medan skymningen föll. Det började regna lite så jag gick jag in i tältet och
skrev dagbok. Nu är det snart för mörkt att se att skriva så nu ska jag laga mig en kopp choklad och
ta en kvällsfika innan jag lägger mig.